Det var inte första gången. Inte andra heller. Men skit samma. En succé kan aldrig upprepas för många gånger.
Gubben var ändå extra noga denna morgon. Skjorta från Burberry, därtill en jeansbyxa från Strauss (elegant för de som begriper) och så skorna från John Lobb. Läderrocken skräddad av Ashwood och till sist hatten inköpt i Luton. Nu jäklar!
Hans kära G. var van vid sådana tilltag. Log bara överseende åt sin Gubbe när de satte sig i bilen för de dryga två milen in till staden. – Han har väl någon anledning, kan man tänka…
Dörrarna gled upp och Gubben äntrade lokalen. Såg sig om, försökte se liten vilsen ut… …och se på tusan. Det fungerade igen!
En vitklädd tös med orange blus lämnade allt hon hade för händerna. – Vad kan jag hjälp Er med. Bara detta ”Er” var behållning nog.
– Jo, jag behöver… han sa sitt ärende. Fick professionell hjälp att hitta rätt i hyllorna. Inte nog med det. Den vänliga varelsen i vitt, tog honom lätt i armen, ledde honom sedan fram till kassan och, trots att kön var lång, såg hon till att han omgående fick betala. Han fick t.o.m. en plastpåse. Gratis!
– Tänk att ingen protesterar, tänkte Gubbe, lyfte på hatten, bugade lätt och tackade artigt för hjälpen.
Gick sedan ut från apoteket.
