Missa inte detta!
NU vet vi…
…att Olov Palme blev mördad!
Sverige har väntat på en lösning i 34 år och i går kom den!
Gubben är mäkta imponerad!
”Stoneface” har en plan…
Gubbens gamla Nokkia signalerade inkommande samtal…
– Tjena Gubben, Lövet här, visst var jag bra va? Där fick dom på nöten alla som trott att jag har haft en strategi… det har ju aldrig varit min plan!
– Hej Lövet, ja du var snygg i slipsen… har aldrig gillat den där röda… och så är jag impad av ditt ”stoneface”!
– Tack Gubben, och du, ska bli kul att få fart få de där tokarna som trott att jag skulle ändra i LAS-regler… Tjena!
Borlänge tidning:
Jens Runnberg: Hur mycket backade S efter Löfvens insats i SVT Agenda igår?
Åt h-vete trots att alla gör rätt…
Statsminister Stefan Löfven (S) står fast vid att Sveriges coronastrategi är rätt, trots höga dödstal.
Oppositionen anklagade i coronadebatten i SVT regeringen för att inte ta kommandot i kampen mot viruset. Dysfunktionell, var KD-ledaren Ebba Busch betyg på regeringen.
JODÅ. Må ingen skugga falla!
Ingen skugga må falla
Av kvällens agenda kommer det att bli uppenbart att alla partier återigen upprepar sina framgångsrecept och satsar mer än någonsin och dessutom mer än alla andra.
Vi kommer också att få veta att det är regionerna som är ansvariga för sjukvården. Så det så!
Om någon undrar över vilka siffror som kommer att presenteras kan Gubben redan nu avslöja att inga siffror kan jämföras.
Må ingen skugga må falla över de som styr och ställer…
Gomiddag!
Drömmen om en egen obduktionssal
Gubben är lite eljest, det vet alla som honom känner. När han funderar på att skrota IKEA-köket och återställa husets gamla kök….
…så drömmer de lite lättare störda om en egen obduktionssal…
Ur annons i större svensk dagstidning
Vänliga varelser i vitt
Det var inte första gången. Inte andra heller. Men skit samma. En succé kan aldrig upprepas för många gånger.
Gubben var ändå extra noga denna morgon. Skjorta från Burberry, därtill en jeansbyxa från Strauss (elegant för de som begriper) och så skorna från John Lobb. Läderrocken skräddad av Ashwood och till sist hatten inköpt i Luton. Nu jäklar!
Hans kära G. var van vid sådana tilltag. Log bara överseende åt sin Gubbe när de satte sig i bilen för de dryga två milen in till staden. – Han har väl någon anledning, kan man tänka…
Dörrarna gled upp och Gubben äntrade lokalen. Såg sig om, försökte se liten vilsen ut… …och se på tusan. Det fungerade igen!
En vitklädd tös med orange blus lämnade allt hon hade för händerna. – Vad kan jag hjälp Er med. Bara detta ”Er” var behållning nog.
– Jo, jag behöver… han sa sitt ärende. Fick professionell hjälp att hitta rätt i hyllorna. Inte nog med det. Den vänliga varelsen i vitt, tog honom lätt i armen, ledde honom sedan fram till kassan och, trots att kön var lång, såg hon till att han omgående fick betala. Han fick t.o.m. en plastpåse. Gratis!
– Tänk att ingen protesterar, tänkte Gubbe, lyfte på hatten, bugade lätt och tackade artigt för hjälpen.
Gick sedan ut från apoteket.
Rör inte min polygrip!
Efter nära tre års betänketid borde det väl dags. Gubben hade legat vaken sedan halv tre och våndats inför detta ögonblick. Han insåg ju att detta var eldprovet. De hade fram till nu delat på nästan allt!
Tittat på samma TV, druckit kaffe från samma bryggare, sovit i samma säng, ja, t.o.m. klarat att uträtta de flesta bestyren i samma badrum! Visst, några av de mest intima detaljerna hade de väl besparat varandra men ingen var, i sanningens namn, speciellt intresserad av att få veta mer på dessa områden.
0730. Han sträckte ut armen och nuddade hennes skuldra. Inga livstecken! – Skönt, tänkte Gubben tacksam över den ytterliga betänketid han fick…
0815. Nytt försök. Denna gång gav den försiktiga beröringen effekt. Men inte som inledning till ett vaket och nyktert samtal om hur ta deras relation upp på nästa (högsta?) nivån. Nä, men trivsamt ändå.
0847. – Du, har tänkt på en sak. Länge… Vi har tre kökslådor fyllda med diverse. Mejslar, tänger, tape, batterier, två klädkrokar, skruvar, småspik, tre snörnystan, sex gamla klockor, två räknedosor, häftstift, tavelkrokar, kabelfästen, grenkontaker, två halvtomma klistertuber, ett skosnöre, fyra dubbelkontakter, två måttband, en förtunningssax eller vad det heter…
– Hm, och vadå… menar du att vi borde organisera i verktygslådorna? Göra en låda av tre?
Stärkt av gensvaret fortsatte Gubben modigt sin uppräkning av lådfynd…
– och en polygrip!
Den reaktion som Gubbens käraste uppvisade kan sammanfattas till: ”DU RÖR INTE MIN POLYGRIP! BEGRIPS!”
Så en av världens stora gåtor är fortfarande obesvarad… När blir en relation mogen nog för att dela samma polygrip?
Morrn!
Gubbar! Vakna!
Det blir alltid som man tänkt sig
Arto svängde upp på Gubbens gård, hoppade ur sin gamla Rover och spände ögonen i den gamle… ”Det blir alltid som man tänkt sig…” eller hur va?
– Ja, eh, jo… stammade Gubben, jo… så är det kanske. Gubben såg skärrad ut men Arto lät sig inte bekomma.
– För tusan Gubben, vi har ju tänkt att dra igång gubbrådet igen… Å så har vi tänkt att sätta fart på utrustningen hemma i Utrippan… Å så har vi tänkt att kapa några väl valda regeringspersoner för att…
– Scchhyssss! Gubben bleknade och fortsatte förtvivlat i ett försök att avbryta den envise finnländaren; – Ja, jag vet, men vi hade ju också tänkt att inte snacka högt om allt det där…
– Visst faan, tänkte inte på det. Men bara det blir som vi tänker…
Arto drog iväg så nysnön sprutade om fyrhjulsdriften. – Tänk om de som bestämmer också begriper att det blir som de tänker, muttrade Gubben och stövlade in till sig, – tänker de bidrag så blir det bidrag, även till de som inte har rätt till dom…
