Regressivt progressiv Juholtare i gallerian

– Förlåt, en kort fråga bara.

Gubben hade passerat flickebarnet i blå rock, upptagen som hon verkade med en annan kund (i jeans och kamouflagejacka), och gått rakt fram till den vitklädda tösen bakom en disk längst in i mottagningen. Även hon verkade upptagen med något men såg upp, log mot Gubben som tagit av sig hatten och;

– Ja, visst, varsågod!

– Hur är det… går det att prova ut bifokaler fortfarande?

Han hade visserligen förväntat sig en reaktion av något slag. Ett roat leende, en förvånad blick, en granskning uppifrån och ner av ufot som stod framför henne; Men inte detta!

– BIFOKALER! SA NI BIFOKALER?

Röstläget kunde varit mildare, lägre till volym och mer respektfullt. Men det var den inte.  Flickebarnet i blått, kunden kamouflagejackan tittad upp. Likaså tre skolflicor samt en pensionär, en dam i grå mjukisbrallor och skitig träningsoveralltröja samt ett par med kundvagn och kasse från Jula som råkade passera utanför öppningen till gallerians optiker.

Alla stannade. Alla stirrade roat medlidsamt på Gubben med hatten i hand. Sedan uppmuntrande på tösen i vitt. Gubben hörde deras viskningar;

”progressiva… progressiva… progressiva… hur gammal kan han va… progressiva…”

Nu var goda råd dyra. Falla till föga och rädda det lilla av värdighet som kunde räddas med ett; Progressiva, menar jag naturligtvis! Eller ta kommandot över situationen. Han hade ju trots allt en gång varit kapten i reserven. Därför satsade han på att tala sig ur sitationen och rädda ansiktet med en Juholtare (eller Juhultare, som vi säger i byn);

– Ja, BI-FO-KAL-ER.

Gubben talade högt, och artikulerade överdrivet så att alla kunde höra; BI-FO-KAL-ER! Det är BI-FO-KAL-ER som är det progressiva, framstegsvänliga och utvecklingspositiva i dagens optik. Vi lever i en modern värld där vi måste bestämma oss. Vi kan inte längre vela runt med blicken i misslyckade försök att fokusera verkligheten runt om oss.

Effekten var förbluffande. Viskningarna tystnade; Alla lyssnade och alla tittade de på Gubben. En och annan t.o.m. nickade. Och Gubben öste på;

Vi måste alltså bestämma oss. Ska vi se världen klart eller konturlöst? Ska vi bara kunna fokusera på en detalj i taget eller vill vi se helheten? Nej, gott folk! Vi måste se världen lika klart som den verkligen är. Både nära och på håll! Vi kan inte längre vara regressiva – världen måste ses progressivt – BIFOKALT!

När applåderna avstannat och alla progressiva glasögon smusslats undan ty ingen ville längre vara regressiv tog Gubben på sig hatten och meddelade att han trots allt skulle komma tillbaka. För att beställa progressiva BI-FO-KAL-ER.

Så gör man en Juhultare! Och nu ska Gubben ut på riksturne och göra politik av dumheter!

Annonser

15 thoughts on “Regressivt progressiv Juholtare i gallerian

  1. Åsså var det det här med legimittationen. Fast Juuholt (många Stureplanare har väl lärt sig uttalet nu, några i alla fall) kommer nog rätt snart att behöva legimittera sig på det lokala bank- eller postkontoret. Snart glömd.

  2. Hej Gubben,,,jag skrattar så tårarna rinner,,, ja du är verkligen rolig du men mitt i prick om jag fick bestämma så skulle du få nobelpriset i bloggeriet. Du är helt outstanding! återkommer….ha det..

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s