Nu kan endast hembrända råd rädda statsministern

– Gubbar, vi har ett problem! C-G var ovanligt dramatisk i tonläget när han lutade sig fram över apparaten och spände ögonen i övriga församlade. Gubbrådet hade samlats hemma hos Arto i hans hönshus i syfte att kombinera ett möte med den obligatoriska produktionskontrollen.

– ETT, inflikade Arto, du menar att det mesta är åt helv…

– Svär inte i hönshuset, avbröt och tillrättavisade unge Charles. – Detta är vår helgedom från vilken all vår samlade vishet utgår. Charles rodnade över sin ungdomliga men myndiga framfusighet, slog sig ner på trebenspallen vid spiralen och försökte se neutral ut.

– Skärpning nu! C-G höjde rösten, rätade på ryggen vilket resulterade i att magpartiet flyttades framåt. Farligt nära att putta omkull hela arrangemanget.

Manövern och dess följder fick gubbarna att dra in andan av förskräckelse. De stirrade på den ståtliga konstruktionen som vacklade farligt fram och åter kring sitt jämviktsläge och i takt med C-G:s tunga andhämtning.

– Om du tar ett halvt steg tillbaka, sa Gubben långsamt och försökte behärska paniken, – så har vi direkt ett problem mindre. 

C-G tittade ner på sin yppighet och insåg att nu var det allvar. – Å, djävlar, utbrast han i en av nöden påkallad återhållen inandning och flyttade sig försiktigt bakåt, ut ur riskzonen.

När den vackra, muntert puttrande konstruktionen med all sin välputsade mässing var säkrad återtog C-G ledningen av mötet och förväntade sig att gubbrådet skulle fokusera på problemet och dess delar. Detta var naturligtvis omöjligt. Därtill var alla alltför skakade av den omskakande upplevelse de just bevittnat.

Beslutet blev istället att bordlägga det övergripande problemet och att aldrig i fortsättningen kombinera tillsyn av produktionen med andra ärenden oavsett vad det må gälla! Innan gubbarna skiljdes åt uppdrogs till Gubben att leda Lövet rätt mellan alla dåliga råd när Lövet, som förväntades, skulle höra av sig för sin sedvanliga veckokonsultation…

Men Gubben hann väl inte hem förrän KG Scherman ringde och ville veta vad Gubben ansåg om hans inlägg i pensionsstrulet. Han blev mindre förtjust över att Gubben sågade det i dess grundläggande påstående – det är INTE regeringen som styr landet, det är RIKSDAGEN!