Damerna bärgade trofé efter trofé men ett pris fattas…

Damerna i Tovningsklubben spanade förväntansfullt ut över Gösjöns höstkalla vatten. Någon gubbe borde väl ändå ha överlevt… Spanar efter gubbarnaMen det verkade inte så… skulle gubbarna verkligen beröva alla dessa damer från Påskallavik en sådan höjdpunkt i deras liv. Hur länge kan en gubbe hålla andan? Tillräckligt eller inte? Så, ett glädjetjut från Alice; -Titta tjejer, TITTA! DÄR! DÄR ute. SER NI HANDEN. Jobba tjejer jobba!drowning

Och tjejerna jobbade. En efter en dök det upp små livstecken på sjön. En hand, en skallig hjässa, en fot och så något som vi inte nämner i denna pryda blogg. Och det dröjde ni inte länge förrän den ena damen efter den andra kunde bärga en helt egen ”trofé”!Upp ur sjön

Det vara nu bara Arto som saknades. Han hade hoppat sist. Och nu hade det gått drygt en minut sedan nedslaget i vattnet. Gubbarna samlades på stranden. Blickade ut över den ödsliga vattenytan. – Var är du, Arto? Du har väl inte lagt in din sista pris än, väl?

Annonser

6 thoughts on “Damerna bärgade trofé efter trofé men ett pris fattas…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s